När SAP och Gartner med flera lyfter fram olika trender för 2016 så finns Artificiell Intelligens och Robotics med på listan över fenomen som kommer få sitt riktiga genombrott under detta år. Min första reaktion är att detta är supercoolt och att det skall bli oerhört spännande att se vilka landvinningar som vi faktiskt kommer kunna säga gjordes just 2016. Samtidigt så hörs det en del varnande röster som påpekar att den utveckling vi bevittnar idag har en mörk och lite skrämmande baksida.

Maskinernas hot mot mänskligheten har lyfts fram i filmens värld sedan urminnes tider. De mer dystopiska exemplen är kanske Terminator och Matrix-serierna. På senare tid har det även kommit en del rätt så intressanta dramafilmer på samma tema. Med just tankarna om möjligheter kontra hot i bakhuvudet tittade jag nyligen därför på två hyllade filmer vars handling är tätt knuten till AI och Robotics, Ex Machina och Her.

Förvisso två helt olika filmer där Ex Machina är så vacker att man får rysningar, medan Her är mer avskalad och samtidigt väldigt tankeväckande. I Her så förälskar sig Joaquin Phoenix i ett operativsystem som har antagit väldigt mänskliga drag, och även om det kanske inte är socialt helt accepterat så lyckas han driva relationen allt djupare. Jag tänker inte avslöja hur det går för att skona de av er som ännu inte sett filmen, men som koncept känns inte handlingen så där fruktansvärt långt borta. Handlingen i Ex Machina upplevs kanske som mer avlägsen då vi pratar om robotar som inte bara agerar, manipulerar och kopulerar som människor, utan också har mänskliga fysiska drag. Vad båda filmerna trots allt adresserar är hur nära vi är gränsen för när våra tekniska landvinningar hotar att gå överstyr. Inom akademiska kretsar pratar man om detta som Teknologisk Singularitet, dvs en teoretisk tidpunkt karaktäriserad av teknologiska framsteg utan motstycke. En följdeffekt av att vi når denna singularitet är det som kallas Intelligence Explosion där maskiner genom sitt intelligensövertag skulle kunna förbättra sin egen utforming på sätt som inte är förutsägbara hos dess mänskliga skapare. Därmed ges de förutsättningar att rekursivt förbättra sig själva med allt högre grad av intelligens längs en exponentiell utvecklingskurva. Eller på ren svenska så går det år skogen i rasande fart i ett sådant scenario!

Humans, who are limited by slow biological evolution, couldn’t compete and would be superseded by AI

Professor Stephen Hawking

Mannen som för alltid kom att ändra min syn på världen (efter att ha slukat hans böcker i min ungdom) Stephen Hawking varnade i en BBC-intervju 2014 för att utvecklingen inom just AI kan innebära slutet för mänskligheten. Tillsammans med bland annat ikonerna Elon Musk och Steve Wozniak skrev Hawking dessutom förra året ett öppet brev där de poängterade att AI skulle kunna utgöra ett större hot än atomvapen. Andra som anslutit sig till skaran som höjer ett varningens finger är Skypes grundare Jaan Tallinn, Googles expert på just AI – Shane Legg, filantropen Bill Gates och många fler.

Är detta då något att oroa sig för? När jag tänker på vad det är vi försöker åstadkomma inom affärssystemsvärlden i det dagliga arbetet så är svaret givetvis NEJ. Det är inte så troligt att mitt kära SAP-system kommer gå bärsärkagång och fatta beslutet att eliminera den mänskliga operatören för att robotarna vid monteringsbandet tycker att han eller hon fattar fel beslut hela tiden. Däremot tycker jag när vi pratar digital transformation, internet of things och predicitve analytics att det är lite spännande att fundera på var vi står inom en snar framtid. Är det så att den utveckling vi ser idag kommer leverera allt det goda som vi förutspår eller finns det en risk för att vi ställer till med en massa oreda istället?

Tänk på det när ni häller upp fredags-IPA:n!

Och när vi nu är inne på ämnet film, missa inte filmen “The Theory of Everything” som handlar om vår tids största tänkare – Stephen Hawking vars böcker från mitten och slutet av 90-talet var något av mina allra käraste ägodelar.

We are just an advanced breed of monkeys on a minor planet of a very average star. But we can understand the Universe. That makes us something very special.

Professor Stephen Hawking